En osannolik resa genom strålande ljus och bottenlöst mörker. Det har gått 50 år sedan Luchino Viscontis Döden i Venedig hade världspremiär och regissören utnämnde sin Tadzio till ’världens vackraste pojke’. Filmens skugga hänger fortfarande tung över Björn Andrésen vars liv kom att bli en osannolik resa genom strålande ljus och bottenlöst mörker. Kort sagt, ett fascinerande livsöde som inte liknar något annat